Month: May 2019

Svensk tennis behöver ha bättre självförtroende

By

On May 23, 2019

In Gustens krönikor

Krönika av Magnus “Gusten” Gustafsson

 

 

 

 

 

För drygt ett år sedan var jag förmodligen en av de sista personerna i Sverige som fyllt 50 och som inte hade Facebook. Idag har tom jag facebook men jag är väldigt passiv och skriver nästan ingenting Det enda jag gör är att titta lite på inlägg då och då. Många av dem jag följer är naturligt gamla tennisspelare där flera av dem har konverterat till padel.

Inläggen från dem är oändliga och deras intresse för padel går verkligen igenom mobiltelefonen. Vilken underbar entusiasm. Inget ont om inläggen om tennis heller. Det som dock skiljer dessa är nyfikenheten i denna nyfunna sport padel som numera går genom Sverige som en löpeld. I dessa inlägg är inte jämförelser med resultat som räknas utan den genuina glädjen man känner alla har som utövar sporten. Tennisinläggen däremot baseras mycket på prestation och mellan raderna dyker jämförelserna från den gamla goda tiden upp.

Likadant är det i vanlig media. Tennisen är kass för vi har inga topp 100 spelare bland killarna och Rebeckas och Johannas resultat är bra men ger inga halleluja rubriker som padeln får. Men varför? Svensk tennis är ju grym på många andra sätt och konkurrensen inom tennisvärlden i världen är ju… gigantisk. Faktum är att vilken lista jag än kollar på kommer tennisen som individuell sport alltid som nummer 1 i antalet fans i världen. Enligt de flesta listorna kommer tennisen så högt som nummer 3,4 och 5 slagna av endast fotboll och därefter cricket, basket och landhockey på olika listor.

Men hur vet jag det? Jo, jag är tyvärr lite nördig när det gäller statistik och listor. Googla själv på: ”world most popular sports”. Där kommer massa listor upp. Tennisen kommer även väldigt högt när man googlar på antalet utövare. Men här blir vi faktiskt slagna av en individuell sport. Nämligen badminton. Men jag vill att hela svenska folket ska få reda på detta och här måste vi hjälpa till att få ut detta budskap. Ta fram de sakerna vi är bra på så att myterna om överbetalda svenska tennisspelare och att tennisen endast är en överklassport försvinner.

 

Problemet för sporter som tex badminton och tennis är att man måste lyckas utöver det vanliga för att skapa rubriker. Men med tanke på  den globala konkurrensen kommer detta förmodligen inte att hända inom de närmsta 50 åren. I alla fall inte om man ser det i ett perspektiv där man har sannolikhetsglasögonen på sig. Inte i Sverige och inte i något annat land som är lika stort som Sverige heller.  Vi slåss mot Grand Slam nationer som plöjer in lika mycket pengar årligen vilka skulle räckt till Svenska Tennisförbundets omsättning i 50 år och dessutom finns det över 130 länder där man spelar tennis. 38 av dessa var representerade i ATPs topp hundra ranking vid årsskiftet 2018/2019

Att därför bevaka mindre sporter där Sverige har optimal chans att lyckas är något som SVT har listat ut för länge sedan och i och med att dagsmedia givetvis skriver det som visas på SVT så blir det en koncentration av de mindre sporterna. I media framgår väldigt sällan hur stor konkurrensen är mellan sporterna. Inte sedan 80 och 90-talet då debatten rasade huruvida en mindre sport någonsin skulle ha chansen att vinna bragdguldet eller ej, pga sämre konkurrens, har jag sett någon journalist som har skrivit nämnvärt om detta. Därför blev jag rejält överraskad när jag läste en krönika från Alex Schulman i Expressen i februari med rubriken:

”Vad gör SVT- vad är detta för galenskap.” Där beskriver Schulman hur SVT får tittaren i Vinterstudion att tro att de sporter som visas är stora internationella angelägenheter. Här följer några korta meningar från krönikan:

”Programmet lägger sin enorma sändningstid på att bevaka världens fyra eller fem minsta sporter, och rapporterar sedan om de här sporterna som om de vore högoktaniga, internationella angelägenheter, så när en svensk längdskidåkare får brons på femmilen så är bedriften plötsligt enorm, han är inte bara duktig, han är en bragdman, en levande legend, han är större än Muhammad Ali, viktigare än Pelé.”

 

Om inte över 100 länder slutar med tennis och om inte de enorma resurser som pumpas in år efter år i de stora tennisförbunden är det bara att glömma att tennisen kommer att komma dit vi var igen. Då måste vi istället se på vad vi är bra på och detta budskap ska vi förmedla framförallt genom de nya social medier som finns. Här tänkte jag ta några exempel på vad tennisen är grym på:

  • Jag fortsätter att googla på den sporten som är mest jämlik i världen. Högst upp på de flesta listorna kommer….tennis! Framförallt när det gäller att fördela prispengar och tittar man på Grand Slam turneringarna är det faktiskt helt jämnt mellan herrarna och damerna. När det gäller antalet utövare så ligger tennisen även här långt framme. När jag sedan tittar på herrturneringarna dyker det även upp fler och fler kvinnliga domare. Härligt!!Huruvida det ligger till i olika förbund, styrelser mm har jag betydligt sämre koll på men när jag satt i styrelsen i SvTF för 20 år sedan så såg det tyvärr inte särskilt jämlikt ut. Nu om någon gång tror jag det är extra viktigt att få en bra mix av bägge könen samt äldre och ungt med tanke på hur snabb utvecklingen i samhället går. Detta är givetvis en enorm utmaningen med tanke på hur svårt det är att locka folk till ideella uppdrag i dagens idrotts Sverige överhuvudtaget.
  • Visste du att du lever nästan 10 år längre om du håller på med tennis i jämförelse om du är stillasittande. Tennis är faktiskt den sport man förlänger livet mest med enligt en undersökning som en rad danska forskare gjorde i samband med en studie om hjärt -och kärlsjukdomar. Artikeln som stod i tidningen I Form förra året berättade att den näst bästa sporten för ett längre leverne är badminton på drygt 6 år och på plats nummer 3 hittar vi fotboll. Om man däremot var en flitig gymbesökare förlängdes livet endast med ett halvår och man drog framförallt slutsatsen att den sociala aspekten var väldigt viktig. Något som du givetvis får med en eller flera motståndare på andra sidan nätet.
  • Varje år börjar åtskilliga svenska tennisjuniorer på ett college i USA. Jag har ingen statistik men jag skulle gissa på att det är 30-40 stycken. Per år! I och med att jag känner väldigt många tennisspelare som har varit på college kan jag säga att nästan alla dessa har fått ett kanonjobb efter avslutade studier. Antingen i Sverige eller i något annat land. Stor eloge till alla tränare i Sverige som har lotsat sina adepter ända fram till college. Jag läste också Simon Freunds reportage om college i förra numret av Svensk Tennis. Vilken resa dessa år på college verkar vara!
  • Att tennisen är en sport som man kan hålla på med hela livet är ingen hemlighet. Här kan jag också ha fel men det känns som att veteran-SM för tillfället svämmar över av anmälningar i de olika klasserna. I dagens samhälle letar ju fler och fler efter olika utmaningar och att börja tävla i tennis är en utmaning som många tar. Dock inte alla som tycker att det verkar för svårt. När kommer första sanktionerade tävlingen för vuxna nybörjare med grön-prick-boll? Dessutom finns det olika nätverksgrupper inom tennisen där deltagarna är supertaggade. Personligen älskar jag deras entusiasm och blir lika taggad själv varje gång jag tränar med dem. 

Det finns massa mer exempel på vad vi är grymma på inom tennisen och som vi ska vara väldigt stolta över. Inte bara resultat med andra ord utan andra viktiga aspekter som ibland kanske är viktigare än själva resultatet. Skulle det sett annorlunda ut om vi hade en bättre mix i våras styrelser och förbund. Gammalt och ungt. Man som kvinna? OM det hade varit fallet; hade tongångarna på sociala medier sett annorlunda ut då och framförallt: hade det skrivits mer på Instagram, Facebook mm? Jag upplever tennisen som mycket mer positiv i vissa andra länder. Trots uteblivna resultat. Hur gör dem? Skulle vara intressant att veta.

 

Jag skrev i en artikel förra året hur jag trodde att svensk tennis skulle se ut i framtiden. De närmsta åren är jag positiv. Men därefter? Framförallt tänker jag på gamla tennisbanor och gamla hallar som behöver restaureras. Hallar och banor som byggdes på 70 och 80-talet. Många av dessa gamla banor har redan förfallit men även flera hallar runt om i landet behöver en rejäl ansiktslyftning. Det finns väldigt många klubbar som har varit grymma på att se in i framtiden genom att buffra pengar och ta ut dessa när man behövt att göra nödvändiga arbeten med hallen. Gym, stilig entre eller följt den senaste trenden och byggt padelbanor. Alternativt finns det de klubbarna som har en förstående kommun som hjälper till. Men så finns det även de klubbarna som har haft styrelser som bara har tittat på tennismålen och glömt de ekonomiska målen. När man då ska försöka vända skutan och prata med kommunpolitikerna står tennisen oftast på ruta minus ett pga hur gemene man uppfattar tennisen; överklassporten som borde kunna betala för sig själv.

För dessa klubbar borde det finnas hjälp från förbundet. En eller några som endast skulle jobba med klubbutveckling och kan ge de tips och råd till styrelser som inte har den erfarenheten som många klubbar har. En kostnad som givetvis måste betalas av några och i min värld måste i så fall medlemsavgifterna inom Svenska tennisförbundet höjas. De enda som skulle kunna motsätta sig ett sådant förslag anser jag är personer som endast tänker ett år i taget. Jag är helt övertygad att dessa pengar skulle betalas tillbaka med råge.

 

Avslutningsvis; för att få fram budskapet måste alla som gillar tennis hjälpas åt. Oavsett om du är elit, tränare, klubbdirektör, motionär eller TV-tittare av tennis. Gammal som ung. Man som kvinna. Bara för några år sedan var det i stort sett endast tidningar och TV som satte trender. I dag kan de även skapas av sociala medier. Och vilka sporter har så mycket att skryta om som tennisen. Tennis är kul, tennis är en jämlik sport, tennis är en sport för livet, tennisen är älskad i nästan alla länder.  Glöm aldrig detta!!

#framforflerirorelse

Matchpapper från EuroElite

By

On May 9, 2019

In EuroElite

Hur ska man som spelare komma ihåg vad man kan göra för förändringar under en match mitt i stridens hetta? Svårt att bestämma sig för vad man ska göra? Lätt att bli stressad och glömma bort? EuroElite och dess grundare Dave Bandelin har tagit fram ett speciellt matchpapper som deras spelare har med sig ut på banan som hjälper till att guida en rätt. Här berättar Dave själv om matchpapperet och hur han kom upp med idén till det.

Jag kom på idén om matchpapper för över 30 år sen när jag coachade på college i USA. Jag kände att spelarna behövde något att fokusera på när jag coachade spelare på flera banor och inte kunde sitta med någon hela tiden. Jag kunde jobba med en spelare på banan men upptäckte att under tiden jag pratade med en spelare kunde en annan samtidigt behöva min hjälp. Då kom jag upp med tanken att om jag inte på en gång kunde prata med spelaren så kunde ett papper guida honom och fräscha upp minnet så pass att han kunde vända på matchen. Faktum är att jag gjorde just det med Kevin Chahoud i Colombia; numer är det tillåtet att coacha spelare på banan i Grade1 ITF:er tre gånger per match när det är huvuddomare på banan, därför passade det perfekt för Kevin att använda sitt matchpapper mellan gångerna jag kunde komma ner och jobba med honom på banan.

Minst 30 gångerper år får jag mail om hur matchpappret har fungerat och hjälpt våra Euroelite-spelare att vända på matcher…allt genom bara ett papper! Det är häftigt att även ”gamla EuroEliters” använder det, så som fred Simonsson och för bara en månad sen fick jag ett mail från Simon Freund, som precis vunnit en Challengerdubbel tror jag det var, som ville ha det nya matchapperet för en spelare han arbetar ihop med.

Responsen från spelare har varit otrolig! Spelare som använder papperet har om inte vänt på hela matchen åtminstone funnit att deras prestation har blivit bättre bara genom en påminnelse om att göra saker som ”inte kräver någon talang”, så som att andas för att slappna av, göra dina ritualer mellan poäng, slå mot motståndarens svaghet eller kanske byta racket om saker inte känns så bra. Alla de här områdena finns på papperet, men den viktigaste punkten enligt spelarnas respons är oftast att byta tröja eller racket för att få en nystart i matchen, position i banan och att inte bli för passiv på banan, framförallt när man ska ”stänga matchen”. 

Jag tog fram den generella utformningen av papperet. Jag ville ha informationen i en viss ordning så att spelarnas ögon skulle följa en viss väg framåt på papperet. Jag låter spelarna träna på att använda papperet under våra läger så dem blir varna vid hur man ska använda det.

Tränarporträtt Marcus Filipek, Mölndals TK

By

On May 5, 2019

In Spelarporträtt

Nu har ni chansen att läsa ett kanonporträtt på nyblivna chefstränare i Mölndals Tennisklubb, Marcus Filipek. Han berättar om Mölndals planer på att flytta sin anläggning, hur man ökat personer i verksamheten med 30%, vad han tagit lärdom av från tjeckerna och “tennisturnén” klubben planerar i Mölndal. Trevlig läsning!

Av: Linus Eriksson

 

Berätta vem du är samt om din bakgrund som spelare.

Marcus Filipek, 29 år, från Mölndal som spelat tennis sedan jag var fem år. Det började på GLTK när jag var fem år och fortsatte på samma klubb tills att jag slutade tävla efter gymnasiet.
Som junior tävlade jag mer frekvent än vad jag gjorde det bra och låg strax innanför 20-strecket på sverigerankingen.
Mina kanske största juniormeriter är att jag (som bollkalle) fått en serve i magen av Pim Pim och något år senare (som linjedomare) en serve i huvudet av Thomas Johansson.

 

Din tränarhistoria?

Jag valde att bryta helt med tennisen efter studenten. Det var inte roligt och hade inte varit det på ett bra tag. Istället började jag studera och livet gick vidare. Tills en dag, ungefär två år senare, när Linus Eriksson började ringa och be om hjälp i MTK. Några benhårda nej blev efter ett tag till ett ja och så började en resa som fortsatt sedan dess. Till min förvåning var det mycket roligare att vara tränare än spelare. Via timanställning, deltidsanställning, uppdrag inom andra föreningar och till slut heltid har jag nu hankat mig fram till chefstränaruppdraget inom MTK. Att jag blev kvar berodde till största del på att Fidde Bengtsson, som jag haft som tränare på GLTK, tog över klubben i samma veva som jag började. Att jobba med och lära sig av honom, samt att från grunden vara med om utvecklingen av den generation MTK:are födda 2002-2004 där flera nådde nationell toppnivå, var väldigt inspirerande.

 

Du har varit i Mölndals TK större delen av dina år som tränare – vad i MTK gör att du trivs så bra?

MTK är en liten klubb i en stor stad. Våra medlemmar och kunder gör det till en trevlig plats att vara på. Vi har haft en kontinuitet med ett tränarteam som jag har haft lätt att trivas med.
Tidigare har jag redan tagit upp Fidde som för min del varit betydelsefull. Vidare tror jag att friheten och möjligheterna att utveckla vår verksamhet åt det hållet vi vill, med en styrelse som hittat rätt balans mellan engagemang och fria händer åt personalen, är en viktig faktor. Vi har kunnat vara intresserade av både sportslig utveckling och klubbutveckling. Känslan är att folk är intresserade av sin tennis. Det innebär att man ser fram emot i princip alla träningstimmar.

Hur jobbar ni med klubbkänsla och sammanhållning i klubben?

Vi har på senare tid försökt utveckla det här området. Några exempel är klubbkläder och mer exponering av klubbmärket. Extraaktiviteter för fler segment inom vår verksamhet både på junior- och vuxensidan. Att öppna upp för fler att spela seriespel har varit meningsskapande och skapat lagkänsla vilket gett avtryck på träningsfliten. Event som MTK-dagen har bidragit positivt. Vi har blivit bättre på att kommunicera med medlemmarna, både genom sociala medier och via regelbundna mejlutskick. Ett stärkt medlemskap som man får ut mer av har också varit något som vi lagt energi på. Det är många bäckar små men det viktiga är att finnas i folks medvetande och att de får upplevelsen av att man är med i något som är aktivt. Det går åt rätt håll, vi har ökat en hel del, men det finns saker kvar att göra. Andra klubbar har exempelvis bättre sociala ytor som minitennisbanor i anslutning till anläggningen. Sådant som gör att man ”hänger i hallen”. Det är något vi vill utveckla. Inte minst om det i framtiden blir en ny hall med bättre geografisk placering.

 

Hur har du utvecklats som tränare sen du startade? Hur utvecklas du fortfarande?

Man utvecklas kontinuerligt i takt med att man bygger erfarenhet och förbättrar sitt ”öga”.
Jag ser idag saker som jag inte såg för några år sedan. Jag försöker titta på hur andra gör både live och online. Diskussion med mer erfarna och utbildning är viktigt både för den egna utvecklingen och för att hålla sig motiverad. Utbildning kan ju vara organiserad så som en TGU-kurs eller som när Ullevi arrangerat utbildningsträffar. Men det kan också vara att fråga någon som Fidde med 25+ års erfarenhet hur han hade löst ett visst problem eller att vara med på banan när Jonas Svensson genomför ett pass med några av landets bästa juniorer… Man får ta sina chanser och ha ett öppet sinne.

Ett annat tips är att läsa forskning där man ibland snubblar över guldkorn. Att då och då titta in på Google Scholar kan leda till intressanta upptäckter.

På sista tiden har jag försökt ha ett kritiskt förhållningssätt till min ledarstil och testat olika ingredienser ur verktygslådan med auktoritativt, auktoritärt, demokratiskt, låt gå etc. Här kan man lära sig mycket om sig själv och sin omgivning.

 

Du blev chefstränare i MTK för knappt ett år sedan, vad innebär det konkret i arbetsuppgifter sett till vad du gjorde tidigare?

Det har inneburit ett utökat administrativt ansvar. Jag har koll på personal, schema, mer e-post, kommunikation gällande träningsverksamheten, sportsliga frågor mm.
Många små punktinsatser tillkommer också så det krävs att man har en överblick. Samtidigt har jag kvar mina bantimmar på tidigare nivå. Det är väl som när man får barn och undrar var man gjorde av med tiden innan dess…

 

Som spelare tränade och tävlade du en del utomlands. Vilka lärdomar tog du med dig från det?

Jag spelade en del TE och tränade ett par somrar och skollov med några av de bästa polackerna.
På den tiden hade Tjeckien bättre träningsmöjligheter än Polen så många polacker åkte över gränsen för att träna. Några saker jag retrospektivt tar med mig är 1) hur mycket högre status och respekt tränarkåren hade 2) hur stor del av säsongen som tillbringades utomhus 3) att de bästa spelarna samlade ihop sig för att träna och sparra med varandra då det uppenbart gynnade deras utveckling 4) hur mycket hårdare träningen var jämfört med det man var van vid hemifrån.

Alla de här sakerna har vi nu insett i Sverige. Svenska tränare har rest ut i Europa och man har tagit med sig sådant som inspirerat till utveckling här hemma. Man kan säga att jag fick en försmak.

 

Hur jobbar ni med tränarutveckling och utveckling för era anställda i klubben?

Vi arrangerar regelbundet interna tränarträffar och interna utbildningsträffar.
Vi deltar på utbildningar och liknande. Vi försöker se till att våra yngre timtränare får många timmar tillsammans med oss som jobbar på heltid. Det tror jag är viktigt för att hålla en så jämn nivå som möjligt i verksamheten. Nästa mål är att ordna en studieresa.

I Mölndals Tennisklubb, vilka tre saker tänker du att ni ska utveckla framöver, för att lyfta er verksamhet ytterligare ett snäpp?

I vårt fall finns en stor fråga att ta upp här och det är gällande var vi bedriver vår verksamhet i framtiden. Just nu finns planer på att, till följd av ett bygge, flytta hallen till en mer central plats i Mölndal. Dock beror detta på kommun och myndigheter och vi har inte en konkret tidsplan än.
Att jobba med det här projektet är det viktigaste för tennisen i Mölndal på kort och medellång sikt.
Med en mer central placering kan vi få en större hall med fler medlemmar dit barn och ungdomar kan ta sig själva på tidiga vardagstider. Det är en fråga av högsta vikt inte minst när vi under det senaste året ökat antalet deltagare i träningsverksamheten och närmar oss maxgränsen med nuvarande storlek.

Och vi vill fortsätta öka. Vi har jobbat mycket mer aktivt med marknadsföring sedan förra sommaren. Riktade brev, mejl, sociala medier och deltagande på olika event i Mölndal är sådant vi gjort och ska göra mer av. Det har gett en fin ökning på 30 % (!) fler deltagare i träningsverksamheten som vi måste fortsätta bygga vidare på.

I år ska vi försöka oss på någonting vi kallar för ”Tennisturnén” där vi tar tennisen till olika lokala banor och idrottsplatser i Mölndal.

 

Vad har du för tränarfilosofi?

Ska jag sammanfatta den blir det genom ord som entusiasm, ordning och auktoritet.
Entusiasm: Glädje, ge bekräftelse och få spelare att förstå att jag tror på dem.
Ordning: I första hand genom rutiner.
Auktoritet: Att ha höga krav, vara konsekvent och kunna sätta gränser. Att uppmuntra goda insatser, vara trygg i sin kunskap och tro på det man gör.

Ovanstående försöker jag leva upp till.

 

Vad har du ändrat uppfattning om på senaste tiden?

Som nybliven förälder har jag, under de senaste åtta månaderna, hållit en hög aktivitetsnivå både hemma och på jobbet. Periodvis har det varit på gränsen att det fungerat. Efter några dagars ledighet under påskveckan kände jag vid återkomsten till vardagen att jag kunde uträtta nästan vad som helst. Det smittade av sig på omgivningen. Så det jag insett i praktiken är hur mycket ledarens förmåga att ta hand om sig själv inverkar på förmågan att utföra sitt uppdrag på ett optimalt sätt. Börja med dig själv.

En annan sak är hur viktig vuxentennisen är för klubbarna. Idag står vuxentennisen betydligt högre i kurs hos mig efter att jag tagit ansvar över verksamheten. Den våg av folk som är uppväxta med det svenska tennisundret som nu kommer tillbaka till tennisen är verkligen något klubbarna måste ta vara på.

 

Vad tycker du att det finns för valda sanningar/myter inom svensk tennis som du inte håller med om?

Att vi arrangerar många tävlingar så som vi ännu gör där det inte sällan är många klasser och tävlingen är utspridd över tid. En sak jag tänkt på, efter att vi de senaste åren har gjort tävlingsresor till Oslo, är att svensk tennis borde ta efter norrmännens tävlingsupplägg. En helg, en åldersklass, singel, dubbel och tröst. Begränsat antal platser. Det är smidigt och garanterar många matcher. Samtidigt ökar det möjligheten till tävlingsresor.

Vad använder du dig av för racket?
HEAD Prestige Pro.

Archives

Categories

Meta

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén