Nu har ni chansen att läsa ett kanonporträtt på nyblivna chefstränare i Mölndals Tennisklubb, Marcus Filipek. Han berättar om Mölndals planer på att flytta sin anläggning, hur man ökat personer i verksamheten med 30%, vad han tagit lärdom av från tjeckerna och “tennisturnén” klubben planerar i Mölndal. Trevlig läsning!

Av: Linus Eriksson

 

Berätta vem du är samt om din bakgrund som spelare.

Marcus Filipek, 29 år, från Mölndal som spelat tennis sedan jag var fem år. Det började på GLTK när jag var fem år och fortsatte på samma klubb tills att jag slutade tävla efter gymnasiet.
Som junior tävlade jag mer frekvent än vad jag gjorde det bra och låg strax innanför 20-strecket på sverigerankingen.
Mina kanske största juniormeriter är att jag (som bollkalle) fått en serve i magen av Pim Pim och något år senare (som linjedomare) en serve i huvudet av Thomas Johansson.

 

Din tränarhistoria?

Jag valde att bryta helt med tennisen efter studenten. Det var inte roligt och hade inte varit det på ett bra tag. Istället började jag studera och livet gick vidare. Tills en dag, ungefär två år senare, när Linus Eriksson började ringa och be om hjälp i MTK. Några benhårda nej blev efter ett tag till ett ja och så började en resa som fortsatt sedan dess. Till min förvåning var det mycket roligare att vara tränare än spelare. Via timanställning, deltidsanställning, uppdrag inom andra föreningar och till slut heltid har jag nu hankat mig fram till chefstränaruppdraget inom MTK. Att jag blev kvar berodde till största del på att Fidde Bengtsson, som jag haft som tränare på GLTK, tog över klubben i samma veva som jag började. Att jobba med och lära sig av honom, samt att från grunden vara med om utvecklingen av den generation MTK:are födda 2002-2004 där flera nådde nationell toppnivå, var väldigt inspirerande.

 

Du har varit i Mölndals TK större delen av dina år som tränare – vad i MTK gör att du trivs så bra?

MTK är en liten klubb i en stor stad. Våra medlemmar och kunder gör det till en trevlig plats att vara på. Vi har haft en kontinuitet med ett tränarteam som jag har haft lätt att trivas med.
Tidigare har jag redan tagit upp Fidde som för min del varit betydelsefull. Vidare tror jag att friheten och möjligheterna att utveckla vår verksamhet åt det hållet vi vill, med en styrelse som hittat rätt balans mellan engagemang och fria händer åt personalen, är en viktig faktor. Vi har kunnat vara intresserade av både sportslig utveckling och klubbutveckling. Känslan är att folk är intresserade av sin tennis. Det innebär att man ser fram emot i princip alla träningstimmar.

Hur jobbar ni med klubbkänsla och sammanhållning i klubben?

Vi har på senare tid försökt utveckla det här området. Några exempel är klubbkläder och mer exponering av klubbmärket. Extraaktiviteter för fler segment inom vår verksamhet både på junior- och vuxensidan. Att öppna upp för fler att spela seriespel har varit meningsskapande och skapat lagkänsla vilket gett avtryck på träningsfliten. Event som MTK-dagen har bidragit positivt. Vi har blivit bättre på att kommunicera med medlemmarna, både genom sociala medier och via regelbundna mejlutskick. Ett stärkt medlemskap som man får ut mer av har också varit något som vi lagt energi på. Det är många bäckar små men det viktiga är att finnas i folks medvetande och att de får upplevelsen av att man är med i något som är aktivt. Det går åt rätt håll, vi har ökat en hel del, men det finns saker kvar att göra. Andra klubbar har exempelvis bättre sociala ytor som minitennisbanor i anslutning till anläggningen. Sådant som gör att man ”hänger i hallen”. Det är något vi vill utveckla. Inte minst om det i framtiden blir en ny hall med bättre geografisk placering.

 

Hur har du utvecklats som tränare sen du startade? Hur utvecklas du fortfarande?

Man utvecklas kontinuerligt i takt med att man bygger erfarenhet och förbättrar sitt ”öga”.
Jag ser idag saker som jag inte såg för några år sedan. Jag försöker titta på hur andra gör både live och online. Diskussion med mer erfarna och utbildning är viktigt både för den egna utvecklingen och för att hålla sig motiverad. Utbildning kan ju vara organiserad så som en TGU-kurs eller som när Ullevi arrangerat utbildningsträffar. Men det kan också vara att fråga någon som Fidde med 25+ års erfarenhet hur han hade löst ett visst problem eller att vara med på banan när Jonas Svensson genomför ett pass med några av landets bästa juniorer… Man får ta sina chanser och ha ett öppet sinne.

Ett annat tips är att läsa forskning där man ibland snubblar över guldkorn. Att då och då titta in på Google Scholar kan leda till intressanta upptäckter.

På sista tiden har jag försökt ha ett kritiskt förhållningssätt till min ledarstil och testat olika ingredienser ur verktygslådan med auktoritativt, auktoritärt, demokratiskt, låt gå etc. Här kan man lära sig mycket om sig själv och sin omgivning.

 

Du blev chefstränare i MTK för knappt ett år sedan, vad innebär det konkret i arbetsuppgifter sett till vad du gjorde tidigare?

Det har inneburit ett utökat administrativt ansvar. Jag har koll på personal, schema, mer e-post, kommunikation gällande träningsverksamheten, sportsliga frågor mm.
Många små punktinsatser tillkommer också så det krävs att man har en överblick. Samtidigt har jag kvar mina bantimmar på tidigare nivå. Det är väl som när man får barn och undrar var man gjorde av med tiden innan dess…

 

Som spelare tränade och tävlade du en del utomlands. Vilka lärdomar tog du med dig från det?

Jag spelade en del TE och tränade ett par somrar och skollov med några av de bästa polackerna.
På den tiden hade Tjeckien bättre träningsmöjligheter än Polen så många polacker åkte över gränsen för att träna. Några saker jag retrospektivt tar med mig är 1) hur mycket högre status och respekt tränarkåren hade 2) hur stor del av säsongen som tillbringades utomhus 3) att de bästa spelarna samlade ihop sig för att träna och sparra med varandra då det uppenbart gynnade deras utveckling 4) hur mycket hårdare träningen var jämfört med det man var van vid hemifrån.

Alla de här sakerna har vi nu insett i Sverige. Svenska tränare har rest ut i Europa och man har tagit med sig sådant som inspirerat till utveckling här hemma. Man kan säga att jag fick en försmak.

 

Hur jobbar ni med tränarutveckling och utveckling för era anställda i klubben?

Vi arrangerar regelbundet interna tränarträffar och interna utbildningsträffar.
Vi deltar på utbildningar och liknande. Vi försöker se till att våra yngre timtränare får många timmar tillsammans med oss som jobbar på heltid. Det tror jag är viktigt för att hålla en så jämn nivå som möjligt i verksamheten. Nästa mål är att ordna en studieresa.

I Mölndals Tennisklubb, vilka tre saker tänker du att ni ska utveckla framöver, för att lyfta er verksamhet ytterligare ett snäpp?

I vårt fall finns en stor fråga att ta upp här och det är gällande var vi bedriver vår verksamhet i framtiden. Just nu finns planer på att, till följd av ett bygge, flytta hallen till en mer central plats i Mölndal. Dock beror detta på kommun och myndigheter och vi har inte en konkret tidsplan än.
Att jobba med det här projektet är det viktigaste för tennisen i Mölndal på kort och medellång sikt.
Med en mer central placering kan vi få en större hall med fler medlemmar dit barn och ungdomar kan ta sig själva på tidiga vardagstider. Det är en fråga av högsta vikt inte minst när vi under det senaste året ökat antalet deltagare i träningsverksamheten och närmar oss maxgränsen med nuvarande storlek.

Och vi vill fortsätta öka. Vi har jobbat mycket mer aktivt med marknadsföring sedan förra sommaren. Riktade brev, mejl, sociala medier och deltagande på olika event i Mölndal är sådant vi gjort och ska göra mer av. Det har gett en fin ökning på 30 % (!) fler deltagare i träningsverksamheten som vi måste fortsätta bygga vidare på.

I år ska vi försöka oss på någonting vi kallar för ”Tennisturnén” där vi tar tennisen till olika lokala banor och idrottsplatser i Mölndal.

 

Vad har du för tränarfilosofi?

Ska jag sammanfatta den blir det genom ord som entusiasm, ordning och auktoritet.
Entusiasm: Glädje, ge bekräftelse och få spelare att förstå att jag tror på dem.
Ordning: I första hand genom rutiner.
Auktoritet: Att ha höga krav, vara konsekvent och kunna sätta gränser. Att uppmuntra goda insatser, vara trygg i sin kunskap och tro på det man gör.

Ovanstående försöker jag leva upp till.

 

Vad har du ändrat uppfattning om på senaste tiden?

Som nybliven förälder har jag, under de senaste åtta månaderna, hållit en hög aktivitetsnivå både hemma och på jobbet. Periodvis har det varit på gränsen att det fungerat. Efter några dagars ledighet under påskveckan kände jag vid återkomsten till vardagen att jag kunde uträtta nästan vad som helst. Det smittade av sig på omgivningen. Så det jag insett i praktiken är hur mycket ledarens förmåga att ta hand om sig själv inverkar på förmågan att utföra sitt uppdrag på ett optimalt sätt. Börja med dig själv.

En annan sak är hur viktig vuxentennisen är för klubbarna. Idag står vuxentennisen betydligt högre i kurs hos mig efter att jag tagit ansvar över verksamheten. Den våg av folk som är uppväxta med det svenska tennisundret som nu kommer tillbaka till tennisen är verkligen något klubbarna måste ta vara på.

 

Vad tycker du att det finns för valda sanningar/myter inom svensk tennis som du inte håller med om?

Att vi arrangerar många tävlingar så som vi ännu gör där det inte sällan är många klasser och tävlingen är utspridd över tid. En sak jag tänkt på, efter att vi de senaste åren har gjort tävlingsresor till Oslo, är att svensk tennis borde ta efter norrmännens tävlingsupplägg. En helg, en åldersklass, singel, dubbel och tröst. Begränsat antal platser. Det är smidigt och garanterar många matcher. Samtidigt ökar det möjligheten till tävlingsresor.

Vad använder du dig av för racket?
HEAD Prestige Pro.